Hendes billede er prentet ind i vor bevidsthed. Et blodigt, forslået ansigt. En ung pige, Jenny, mishandlet på det brutaleste med boldträ og flaske og voldtaget af vilddyr. Også hendes veninde Linda blev mishandlet af de fire forbrydere.

Dommen faldt i forgårs. En foragt for kvinder, ud over alle gränser!

Den 18-årige hovedmand dömtes for grov mishandling, grov voldtägt og röveri. Han nägtede trods DNA-bevis, sådan som disse udländinge ofte gör. Han dömtes til 2 års behandling på en lukket ungdomsinstitution og 230.000 kr. i erstatning til Jenny.

Den rigtige straf fik han uofficielt i varetägtsfängslet. Der er visse ting vore nordiske kriminelle själdent tilgiver hos deres medfanger: grove sexuelle overgreb! Så den 18-årige blev voldtagen! og fik nervesammenbrud!

Hans to andre medforbrydere til röveri blev dömt til tre og to måneders behandling på lukket ungdomsinstitution og 170.000 kr. hver i erstatning og den 4. knägt på 16 år blev frikendt.

Jennys 16-årige lillebror tog kampen op mod det syge samfund.

Siden da har Jennys 16-årige lillebror, Niklas fra Bergkvara i Småland, engageret sig i kampen for skärpelse af lovgivningen, mere politi på gaderne og at pigerne skal få mere mod til at anmelde forbrydelserne. Den 20. november 2005 afleverede han 18.433 underskrifter til justitsminister Bodström, idet han i et åbent brev til justitsministeren krävede, at denne taget ordentlig fat på kriminaliteten og får sat en stopper for denne udvikling.

Men der sker jo ingen ting, siger han…

Niklas har planer om en hjemmeside mod voldtägt. På hans gymnasium i Karlskrona har man fokuseret på problemerne på en temadag, og Niklas vil forsöge at få flere skoler engageret. Han mener, at drengenes grove sprog er med til at skabe foragt for pigerne.

Her er Niklas brev till Thomas Bodström:

"Vad e de för ett land vi lever i? Den frågan ställer man sig när man gång på gång läser om dessa våldtäkter. Nu senast de brutala överfallen på tre kvinnor i Stockholm och Umeå.

Bodström, vad tänker du göra?

Jag har gjort så gott jag kunnat. Som 16-åring kan man inte så mycket mer göra. Jag tycker att du som är justitieminister borde ha befogenheter att genomföra drastiska åtgärder så att man kan gå säker.

Det vi nu ser är ett samhällsproblem långt större än vi kan föreställa oss. Tycker du att regeringen kan försvara det man gör för att komma till rätta med dessa problem när det hela tiden bara blir värre och värre. Vi kanske ska införa undantagstillstånd eller?

Nu vill varken jag, eller jag vågar nog påstå resten av det här landet, höra vad som ska göras. Nu vill vi se drastiska åtgärder omedelbart. Detta är ett så pass allvarligt problem så ni måste ta krafttag mot det.

Jag är inte rätt person att tala om hur men mitt sunda förnuft säger att det vore bra med fler patrullerande poliser. Det diskuterade vi när jag överlämnade protestlistorna. Men det måste göras mer och framför allt nu.

Bodström, du fick ta del av vår berättelse om vad som hänt min syster. Nu sitter det minst tre flickors anhöriga och mår precis lika fruktansvärt som vi gjort och gör. Vi tänker på dem. De har en lång tids helvete framför sig.

Ska vi ha det så här, är detta ett samhälle som vi vill leva i? Nej, det kan jag inte tänka mig. Alla är inte som jag och min familj. Vi vände ilskan och hjälpte till att få en debatt på skolor osv. Men tänk på alla som bara blir hatiska.

Vad ska du göra åt dem, fördöma dem eller?"

Niklas Göljén

Gid der var mange flere svenskere som Niklas !